Pias ventil

I helgen var Veronica och jag och tittade på SM. Hobbe och Jezz fick följa med också. De tyckte att det var skoj att få umgås en hel helg. Så roligt att de tog vara på tiden och passade på att busa även på natten... Jag sover alltid gott och märkte ingenting. Det var mera synd om Veronica som blev väckt. Fyra Kronvallare var med och fyra av Jezz halvsyskon. Jag hade hoppats på att få hejja på Towa och Agneta från klubben också, men Towa fick stryka sig på grund av att Qaala hade skadat sig och Agneta slutade på retliga 1:a reserv. Närmare SM än så kan man inte komma! Det var i alla fall inspirerande att titta på många duktiga ekipage. När det är samarbete och glädje på plan ser det riktigt häftigt ut. 

Grattis till Maria Hagström och Ylle som inte ens är tre år, som slutade på 4:e plats. 
Grattis till Ulf och Frisco, en nyligen hopsatt ekipage, som slutade på 9:e plats.
Grattis till alla andra Kronvallare som genomförde SM-programmet jättefint.

Lite blandad kompott från helgen:

Ulf och Jezz halvbror Frisco under fria följet

Ulf och Frisco igen under metallapportering. 

Towa och Qaala tog en paus...

Jezz favoritkille alla kategorier - Razzel, som nästan nästan kom med på SM. Bland alla hundar fick Jezz syn på honom och höll på att krypa ur skinnet.

I-Or fick följa med och titta på

Jenny och I-Or

Hobbe

Jezz bror Troll fick ett får att leka med

Lena och Jezz halvbror Gubben under fria följet

Lena och Gubben på vittringsapporteringen

Gubben apporterar

Jetta metallapporterar, Carola Machl är matte

Frisco apporterar i finalen

Maria och Ylle under fria följet

Heidi, Ulf och Jezz pappa Eryri Roi (Röde Roi)

Igår var Jezz och jag hos Maria Hagström och fick lite träningscoaching. Det går framåt, Jezz har fin attityd i arbete och har många fina delar, men har lite svårt att hålla koncentrationen när momenten blir lite längre. Det ska vi jobba på i sommar, sen ser jag fram emot att komma igång och tävla!

Idag har vi varit och röntgat höfter och armbågar. Jag fick inget förhandsbesked och jag kan inte läsa ut något på plåtarna, så det är bara att vänta på besked från SKK. Ikväll är det vallningskurs. Vi åker nog dit, men Jezz verkar lite trött efter röntgen så hon får nog bara titta på. I bästa fall kan vi gå in och driva lite får. I morgon har jag en privattimme med Peter, så då ska det i alla fall bli valla av!

Nästa vecka är det semester. Det ska bli jättehärligt att få umgås med Filip dygnet runt. Det har varit lite mycket annat det sista. Det är förstås jätteroligt att vara iväg på hundaktiviteter, men jag saknar familjen också när jag är iväg. Tänk om man kunde dela sig och vara på två ställen samtidigt!

Foto: Monica Lindblom

I lördags hade vi familjedag på Skansen med Filips farmor, farfar, farbror, faster och kusiner. Filip hoppas att han hinner blogga om det snart.

Igår var jag tävlingsledare på lydnadstävling på klubben. Det var VARMT! Det märktes även på hundarna så resultaten blev inte så lysande, men det var många härliga hundar som tävlade! Vi fick lite ovanlig publik också, mitt under fria följet för en pudel i tvåan så ställde sig en hjort i skogsbrynet och tittade på. Den tittade en stund, sen gick den iväg och gjorde något annat. Hunden var jätteduktig och gjorde bra ifrån sig ändå.

Igår åkte jag till Enköping och tränade lydnad med Annika. Kul att kunna åka halva vägen var och ses med jämna mellanrum fastän jag flyttat från Stockholm! Vi hade ett ovanligt effektivt träningspass för att vara oss....det är lätt hänt att det blir mer fikat än tränat, men det är trevligt det också! Den här gången kommenderade jag igenom henne på treans moment och vi jobbade igenom det som strulade lite. Det är definitivt tävlingsfärdigt, men det finns alltid lite att putsa på. Jag tränade fritt följ under överinseende av Annika och fick några goda råd på vägen. De senaste månaderna har det blivit mer träning i trädgården än på klubben och även om hon går bra hemma, så märker jag att hon är rätt störningskänslig när vi kommer bort någon annanstans. Inte så konstigt med tanke på att vi inte har tränat med så mycket störning, men det gäller att komma ihåg att sänka kriterierna och ge henne mycket cred för att hon håller koncentration trots störning. Annika hjälpte mig också att träna targetöverföring. Nu försökte vi direkt på gräsmattan, men Jezz hade lite svårt att begripa vad jag var ute efter. Nästa gång ska jag börja med en överföring på en tydligare punkt - typ stubbe eller sten först och sedan göra samma sak på gräsmattan. 

I helgen är det kennelträff på Kronbacken. Det ser jag verkligen fram emot!

Lite kul har vi hunnit med ändå. Förra helgen var vi och tittade på vallhundsprov utanför Fagersta. Nu vet vi vad det är för mål vi har. Vi har en del att göra innan vi är där, men nu ska vi göra ett seriöst försök att komma över jakttröskeln och börja träna vallning på riktigt. Nu känner jag att jag börjar förstå lite mer av vad som händer i fårhagen och då blir det också lättare att träna. Jag inser att jag har släppt igenom en hel del ofog, vilket givetvis gör vägen lite längre när jag ska få ordning på beteendet. Men det är inte lätt när man inte vet vad som är bra och vad som är dåligt. Det hade helt klart underlättat att titta mer på andra innan jag började träna själv! Lätt att vara efterklok, nu är det bara träning som gäller och på onsdag är det dags att åka upp till Peter igen.

Lydnad har jag inte haft lust att träna så mycket, så jag har lagt lite spår istället. Jezz gillar det och har bra intensitet i spåret, riktigt duktig faktiskt! Så det kanske blir lite spår i alla fall... Men jag kommer ändå att prioritera söket, även om det just nu ligger på sparlåga när alla är ute och tävlar och har andra aktiviteter på helgerna. Filip har fått följa med ut i skogen en del. Nu har det blivit jättelätt att ha med honom, han gillar att gå runt och undersöka alla pinnar, stenar, granbarr och annat kul man kan hitta i skogen. I lördags var han med trots kyla och regn, men med bra kläder är det inga problem heller. Det är bara blöjbytet jag gärna hade bytit bort...

Jag måste avsluta med att gratulera några av mina träningskompisar...

Annelie med schäfern Yack som debuterade i elitlydnad med 299 poäng
Agneta med briarden Razzel som skrapade ihop 302 poäng på DM i lydnad
Marie med collien Lexus som blev uppflyttade till lägre sök 
Towa som har blivit räddningsdykare. Det är coolt!

Dessutom har Jezz kullbror Jubel-Troll med Monica i snöret debuterat i lydnad med 193 poäng. Vår egen debut dröjer nog ett tag till, men jag börjar bli riktigt sugen!

Det var flera som tog många kort och som har bloggat om helgen. Den som är intresserad kan läsa på:
Canisinstruktören Marias sida Cowgirl up!
Tina med Freddie Labradorerna Sabina och Freddie
Anna med Kvatro Anna med Kvatro
Malin med Angie (jättemånga fina bilder under Foton) Malins Hund & Konstsida
Camilla med Imma Rasta Hunden

Jättekul att ha Jenny och Camilla här. Det har förutom många skratt varit många och långa diskussioner om hundträning i allmänhet och hundträning i synnerhet...stackars Micke fick välja mellan att lyssna på det eller att göra något annat. 

Jag har stulit några bilder från helgen av de duktiga fotograferna.

Foto: Malin med Angie

Foto: Malin med Angie

Foto: Malin med Angie

Foto: Malin med Angie

Foto: Maria, vår Canisinstruktör

Sitter på tåget och skriver på väg hem från jobbet och nu när vi stannade på Sundbybergs station blev en kille ordentligt nedslagen på perrongen precis utanför fönstret där jag sitter. Ingen på perrongen rörde ett finger, alla tittade bort eller smygkikade försiktigt. Fruktansvärt otäckt! I min vagn reagerade alla och en tjej bredvid mig ringde i alla fall till polisen. Killen som slog blev nöjd och knallade iväg, killen som blev slagen låg på sidan och såg inte alls ut att må bra. Är det verkligen så att ingen reagerar??? Jag förstår att ingen ingriper, men att ingen ens ser ut att bry sig!

Igår var vi på vallningskurs hos Peter igen. Det har gått tre veckor sedan Jezz träffade fåren sist, men Peter körde lite med henne och då såg det riktigt fint ut. Sen fick jag försöka och då blev det lite blandad kompott. Det går i alla fall framåt. Nu har jag bestämt mig för att lägga lite mer energi på vallningen och försöka träna åtminstone två gånger i veckan. Att bara köra en gång i veckan, som dessutom blir inställd då och då, räcker inte. Det får gå ut över den organiserade lydnads- och skotträningen som vi har på klubben på tisdagar för att få ihop planeringen hemma med Filip och Mickes aktiviteter. Så får det bli ett tag framöver i alla fall. Lydnadsträningen kan jag fortsätta med ändå och skotten har Jezz inte visat några som helst problem med, så det hinner jag träna mer på innan det är dags att tävla bruks. 

I helgen är det dags för klickertränarutbildning och ikväll kommer Jenny och Camilla från Halmstad för att kampera hos oss. Det ska bli jättekul att ses, prata hund i allmänhet och inlärningsmetodik i synnerhet. Camilla skriver mycket tänkvärt om hundträning på sin blogg, så det är ett hett lästips för den som är intresserad. Jennys sambos hund, working kelpien I-Or, brukar blogga på tisdagar och delade härom veckan med sig om sin visdom om hur man ska få sin förare fokuserad på tävling. Mycket läsvärt!

Idag tänkte jag också komma med ett boktips. Jag har precis läst "Människa utan hund" av Håkan Nesser, en av de bästa kriminalromaner jag har läst. Och jag har läst många. Nesser har tidigare inte tillhört mina favoriter, men den här som är den första i en tänkt serie på fyra, var både originell och med oväntade vändningar. Dessutom rolig samhällssatir. 

Jag läser väldigt mycket på tåget, så om det är någon som har bra boktips så vill jag jättegärna få dem. Det är svårt att hitta nya bra böcker, jag har liksom redan läst de jag vet om! 

Idag är det också läge att gratulera vår sökkompis Annelie med schäferpojken Yack, som gjorde debut i elitlydnaden med 299 poäng! Enormt bra gjort av ett enormt duktigt ekipage. På samma tävling skrapade Agneta med Jezz favoritbriardkille Razzel ihop 282 poäng. Inte fy skam det heller! 

Peters inlärningsmetod går ut på att låta hunden få prova sig fram tillsammans med fåren och när den vallar får den som belöning fortsätta. Däremot ska man hindra hunden i samma ögonblick som den tänker tanken på att börja jaga fåren. Likaså ska man givetvis vara stenhård på att lagd hund ligger, och att ett kommando gäller. I teorin jättelätt och med ett resonemang som jag kan köpa. 

Det jag tycker är svårt - det är hur jag ska hantera felbeteenden. När jag tränar lydnad kan jag säga "haha, nu missade du belöningen" och eftersom hon oftast vill ha mina belöningar, så tycker hon att det är straff nog (negativt straff att ta bort belöningen). När hon jagar fåren får hon ju sin belöning (positiv förstärkning) om inte jag hinner stoppa henne direkt. Vilket är svårt i en fårhage där man springer i lera och har en hel fårskock som står ivägen. Även om hon bara får jaga får i några sekunder, tror jag att hon ser det som någonting positivt. Att ignorera felbeteendet och hoppas på att det blir bättre nästa gång lär bara leda till att hon jagar mera får nästa gång. "Det gick ju bra sist!"

Det är här som jag börjar fundera kring vad som är realistiskt och praktiskt möjligt. Jag vill gärna ha feed-back och tips på instruktörer, litteratur, filmer och mer än gärna en öppen diskussion kring olika tankar om metoder och begrepp. Hur kan en realistisk kriterieplan se ut? Vad finns det för olika metoder som används? 

Jag tycker att Peter som instruktör är jättebra och jag har jättetrevliga och kunniga vallningskurskamrater, så om ni läser det här får ni gärna fundera på hur man kan definiera begreppen i vallning på ett tydligare sätt. Jag ser ju att Marie, Helen och Håkan har fått sina unga hundar att valla jättefint, och det känns som om jag ligger flera ljusår efter. Men jag vill inte bara lyckas att få min hund att valla, jag vill lära henne det på ett medvetet sätt och då måste jag förstå vad jag själv håller på med i fårhagen också.

Det som ändå är riktigt roligt, det är att när Jezz bestämmer sig för att valla, då känns det som om hon verkligen vet vad hon håller på med. Jag vill bara att hon ska syssla med det lite större procent av tiden i fårhagen...

Sist, men inte minst, GRATTIS till Veronica och Hobbe som blev uppflyttade till lägre spår i helgen! Det var ni väl värda!! 

Många säger att jag behöver ha mera "tryck". Det är ett ord som förmodligen har lika många betydelser som det finns "tryck-sägare". Det är ungefär som att säga att någon behöver bättre "ledarskap". Tänker inte gå in på den diskussionen här, nöjer mig med att konstatera att antalet definitioner på "ledarskap" är ungefär lika många som det finns hundägare.

Okej, det går inte att träna vallning på samma sätt som man tränar lydnad, sök eller agility. I de sistnämnda grenarna har man betydligt större möjlighet att styra hundens motivation än man har i fårhagen där hunden redan har starka drifter. Jag vill även i fårhagen använda mig av belöningsbaserad inlärning, vilket i min värld betyder att jag vill hindra henne för att göra fel (jaga får) och ge henne belöning när hon gör rätt (få fortsätta valla när hon vallar). När vi kommer till nästa steg måste hon dessutom "valla rätt" för att få fortsätta valla. Där är vi inte än. Mina funderingar just nu kretsar kring HUR jag ska hindra henne från att jaga får. För att hon ska ha chans att valla måste hon vara bland får i en fårhage och ha hyfsad rörelsefrihet. Men om hon har hyfsad rörelsefrihet har hon också hyfsad möjlighet att jaga... Långlina är givetvis ett hjälpmedel, men bara till viss gräns.

På vägen till Skinnskatteberg i onsdags hann jag bli lite irriterad över att vi inte kommer över den här puckeln och kan börja träna på själva vallningen. Nu när vi har hållit på ett tag börjar jag också få lite känsla för vad som är bra och vad som är dåligt, så jag bestämde mig för att gå på känsla och hoppas att jag skulle få till bra timing i att hindra henne från att göra fel. Konsekvent sprang jag till henne och spände ögonen i henne när hon jagade får. Inga fysiska korrigeringar eller särskilt högljudda tillsägelser, men jag menade vad jag sa. Ända från magen. Nu skulle jag få se om min envishet var större än Jezz. Och se på tusan, den här gången gick hon igång och vallade riktigt fint en stund. Peter sa att jag hade "tryck". Och vad var skillnaden mot tidigare träningspass? Jo, det var nog att jag hade bestämt mig för att inte släppa igenom felbeteende och vågade lita på att jag skulle kunna tima det rätt. 

"Problemet" med att träna vallhundar är att man i fårhagen kan använda väldigt hårda positiva straff utan att hunden förlorar sin lust att valla. Mitt mål är ändå att komma tillrätta med jagandet utan att behöva använda positivt straff. Det negativa straff jag kan tänka mig att använda mig av är att inte låta henne valla när hon har fel attityd. Det svåra är att hindra henne från att göra det utan att tillföra obehag i någon form. Fysiska obehag tänker jag inte använda mig av, men det där med att spänna ögonen i henne och visa med röst och kroppsspråk att jag inte är nöjd är ju en form av psykiskt obehag. Gränsdragningen är hårfin. Jag får prova mig fram litegrann, jag vill ju verkligen få henne att förstå vad det är som leder till framgång. Jag är jätteglad över mina kurskamrater och vår instruktör som är jätteduktiga med sina hundar och kommer med många goda råd, men samtidigt respekterar att jag är lite mjukis och vill hitta egna vägar.

Idag har vi haft rapporttävlingar på klubben och jag har varit aspirant på rapportsträckan och tävlingsledare på lydnadsdelen. Nu är jag äntligen färdig tävlingsledare! Jättekul att se rapporten, det var första gången jag var med på en rapporttävling. Att kunna springa så långa sträckor på egen hand i skogen ställer verkligen höga krav på hundarnas mentalitet och fysiska kondition. 

Nästa fundering rör Jezz och vilka grenar som hon ska tränas i. Om jag hade all tid i världen skulle jag välja lydnad, sök, spår, vallning och agility. Jezz skulle säkert ställa upp, men tyvärr har jag inte så mycket tid. Och som sagt känns det jätteviktigt att vara med Filip under hans vakna tid. Så vad ska jag välja? Spåret och agilityn har jag redan valt bort för stunden. Det är klart att vi kan spåra lite för aktiverings skull och lära in hindren på agilityn så vi kan ta upp det vid ett senare tillfälle om vi vill. Lydnaden tycker jag är jättekul och är lätt att träna på gräsmattor nära huset eller i samband med promenad. Söket är ännu roligare och det känns verkligen som om Jezz tycker att det är lika roligt. Även om det tar en del tid att träna och det blir max ett träningstillfälle i veckan, så vill jag verkligen fortsätta med det. Det är nu problemet kommer, för jag känner likadant med vallningen. Fast vallningen är lite mer kluven på ett sätt. Jag kan ingenting om vallning och håller fortfarande på att jobba med hennes attityd mot fåren. Vi har egentligen inte kunnat börja träna vallning på riktigt än. Att sluta med vallningen nu, skulle kännas som att ge upp ett misslyckat projekt. Dessutom gick träningen i onsdags jättebra. Ska skriva mer om det snart. Även om jag just nu har svårt att se mig själv som fårägare, så skulle det vara otroligt roligt att i alla fall göra ett godkänt vallprov. Men vägen dit är ändå ganska lång även med regelbunden träning.

Så vad blir beslutet?

Utöver veckoschemat ska andra aktiviteter som klickertränarutbildning, umgänge med andra vänner än "hundfolk", hus- och tomtrenovering, tävlingsledaruppdrag, styrelseaktiviteter mm hinnas med.

Inget beslut = jag kör på = lite för lite tid med Filip, men mycket roliga hundaktiviteter.

Sluta med vallning = frustrerande och tråkigt när jag precis har kommit igång, men mer tid med Filip på onsdagar. De andra i vallningsgruppen tränar betydligt mer än en gång i veckan, men det har jag hittills inte varit med på. Att fortsätta träna en gång i veckan gör vägen till ett vallprov längre i kalendertid, men är ändå ett sätt att fortsätta träna och lära mig mer om vallningen. Alternativet är att satsa på vallning och träna minst två - tre gånger i veckan under sommarhalvåret för att komma till VP så snart som möjligt. Men då måste jag sluta med söket.

Sluta med söket = inget alternativ. Det är alldeles för roligt och jag vill absolut komma ut och tävla sök.