Pias ventil


2007
30 mars 2008: Våren är här!
I lördags var det dags för sökträning igen. Vi var nästan fulltaliga, det var bara Annelie som inte kunde vara med. Efter att några i sökgänget varit och lyssnat på Gunnel Boström, har vi provat att ta bort alla pop-uper och ljudretningar och istället bara kört vindövningar på de nya hundarna. För Jezz del har det inneburit att vi har tränat några gånger utan att hon har förstått fullt ut vad det är vi håller på med. Figgarna har fått sätta sig under en riktigt tät gran eller annat så de har varit riktigt dolda. Jag har sen gått med Jezz i koppel så nära som jag har behövt för att vara säker på att hon har haft figgen i näsan, vänt tillbaka en bit mot stigen och sedan skickat henne på en hittaövning. Då har hon utan problem sprungit till figgen och fått godis, men till nästa skick har det inte kännts som om hon har lärt sig någonting. I lördags däremot, då var det precis som om poletten har trillat ned. Jag började med en figge som låg bakom en sten, nära stigen, i vind, som hon fick sticka på. Sen var hon jättePÅ och jag kunde skicka henne direkt från stigen på alla fem skicken på figgar som låg minst 50 meter ut, både i med- och motvind. Hon gick ut jättefint och hittade samtliga utan problem. Nu ska det bli spännande att se om det håller i sig till nästa träningstillfälle. Det här var riktigt kul! Träningen gick bra för de andra också. Towa, som varit ute och premiärtävlat elitspår och plockat ihop ett snitt på 605 poäng på två tävlingar under en helg, bjöd på tårta. Jättegod! Nu håller vi tummarna för att få vara hejaklack till dig på SM på hemmaplan! Tack allihopa för en lika bra dag i sökskogen som vanligt!

När det gäller lydnaden försöker jag ta mig samman för att komma framåt så vi kan bli tävlingsklara någon gång. Har varit väldigt petig med grunderna, så jag har ju kommit någonstans, men har definitivt en bit kvar innan vi är klara. Tog en privatlektion för Maria Hagström i torsdags, så nu har jag lite goda idéer att implementera. Får inte glömma att jobba på den praktiska läxan på klickertränarutbildningen heller. Jag vet att vissa av mina kurskamrater till och med har kommit en bit på shejpingutmaningen - att lära hunden att frivilligt lyfta på ett bakben! (Hanhundar som kissar gills inte :-). Den utmaningen kräver sin klickertränare - det är verkligen svårt att få hundarna att bjuda på beteenden med bakbenen. När man väl har lyckats att få dem att förstå att de faktiskt har två bakben, är det nog lättare att lära dem nästa grej med bakbenen. 

På onsdag börjar fortsättningskursen i vallning. Då ska vi vara uppe i Skinnskatteberg varje onsdag. Med lite pussel och knåp och hjälp av mormor som barnvakt räknar jag med att kunna vara med på den också. Jobbet tar verkligen för mycket av fritiden, även om det faktiskt är riktigt roligt att vara tillbaka på jobbet också.

18 mars 2008: Tiden går fort (den här veckan också!)
Den senaste veckan har jag inte hunnit med så mycket hundträning som jag skulle ha önskat. Har gjort lite annat istället, så tiden har inte varit helt bortkastad. I torsdags till exempel hade vi planeringsdag hela dagen på jobbet och avslutade med "Eat the heat" med Jonas Borssén. Killen är galet glad i chilipeppar och var för ett par timmar vår alldeles egna TV-kock i konferensrummet. Bättre än TV, för nu fick vi smaka på det han gjorde. Smaklökarna fick jobba hårt och jag blev såld. Har redan handlat hem både habanero och chipotle för att försöka själv. Om ni vågar er hit så får ni smaka! 

I lördags hade vi heldags vallningsträning hemma hos Peter i Skinnskatteberg. Det var väldigt bra att hålla på en hel dag så man kunde köra många korta pass. Jag fortsatte att jobba med Jezz attityd mot fåren och jag fick ordentlig konditions- och styrketräning på köpet. Första halvan av dagen vallade vi på 34 får. Om man då vill ta sig fram till sin söta lilla prinsessa som försöker jaga fåren får man antingen springa runt flocken på åkern som var liiiite lerig. Eller så fick man "springa" genom flocken och jag kan lova er som inte har provat att fåren inte flyttar sig bara för att man vill komma fram. Hur som helst var det jättetrevligt, vi grillade för första gången i år och träningen gick faktiskt framåt. Nu ska det bli spännande att se om hon kommer ihåg något till nästa gång. 

Nu har jag nyss varit ute på långpromenad med henne och ska träna lite hemma på köksgolvet. Snart är det påsk och då hoppas jag att det blir både sök och vallning. 

11 mars 2008: Tiden går fort
I fredags var jag och vallade på egen hand för första gången. Marie, som har fåren, var med mig i fårhagen och kom med goda råd och trevligt sällskap. Att träna själv är inte så himla enkelt när man inte har så mycket koll. Om bara de där fårskallarna kunde göra som jag vill!! :-) Vi försökte träna på drivning och ligg med lina. Själva övningen var inte så svår, det svåra var att lyckas belöna när det blev bra. På lördag ska vi upp till Peter i Skinnskatteberg och valla på hans får. Det ska bli skönt med hans stöd i hagen igen! Tack Marie för att jag fick komma och prova på fåren själv! 

I söndags var det dags för sökträning med Annelie och Towa. Agneta var också med ute, men stannade bara och fikade en stund eftersom hon var barnvakt åt två brorsbarn utan tålamod för ett par timmars sökträning. Just söket tror jag att det är svårt att ha med sig barn på eftersom alla måste aktivera sig med varandras hundar hela tiden. När man spårar kan man turas om att träna och passa barn lite lättare. Hur som helst. Jag hade planerat att köra några vindövningar med Jezz. Den första gick kanon. Jezz hade drag direkt från stigen (motvind), så jag skickade henne direkt. Den andra låg i medvind, så jag gick ut i rutan för att Jezz skulle få henne i näsan. Det här skicket gick inte alls. För det första hade hon fullt fokus på Annelie som skulle gå ut på tredje legan på andra sidan stigen. För det andra satt Towa bakom en rotvälta i medvind, så Jezz fick henne inte i näsan. Vi hade behövt gå runt för att hon skulle få det och då hade hon ju sett Towa också. Jag försökte skicka henne ändå, men då drog hon iväg till Annelie på andra sidan, som då hade hunnit ut till sin lega. Olydig hund! När hon kom tillbaka kom en klart skum karl gående genom rutan på andra hållet och om Jezz har ett ganska ljust och tjejigt skall i vanliga vall, så försökte hon verkligen förställa rösten till en stor och stöddig rottis nu. Han försvann och efter många om och men fick jag skicka på Towa igen. Tredje och fjärde gick bättre, sen fick det vara nog.

Vad har jag lärt mig på det här då? 

  1. Om jag ska köra vindövningar på det här sättet måste jag se till att figgarna är helt dolda, så jag alltid kan se till att Jezz får dem i vind utan att se dem.
  2. Jag behöver ha bättre inkallning i sökträningen. Får helt enkelt se till att det är roligt att komma till mig också. Nu tycker Jezz att figuranterna är jättekul medan jag går där på stigen utan att bidra med nåt.
  3. Jag ska vara mer fokuserad på vår träning när vi tränar. I söndags var huvudet fullt av allehanda grejer som inte hade med hundträning att göra.
  4. Sökträningen är ändå jättekul och det är nästan lika roligt att vara med och träna de andra hundarna som att köra sin egen. Qaala och Yack gick fint båda två. Härligt att problemet med Yacks startskall verkar ha försvunnit! 

Söndag kväll var det dags för mina föräldrar och bror att inkassera sin julklapp från oss - Fredrik Lindström var i Västerås med sin show "Svenskar är också människor". Kul föreställning med många igenkännande leenden och skratt. Mickes föräldrar var barnvakt, så efteråt bjöd vi på fika hemma hos oss. 

Igår var det äntligen dags att skriva teoriprov på tävlingsledarutbildningen. Nu kan jag bruksprovsreglerna i sömnen, så om någon frågar mig om vilka nio skäl som kan finnas för hinder för deltagande kan jag rabbla dem utan att vakna. Vet också vilken sida det står vem som bestämmer när hunden ska sätta sig vid förarens sida efter att hunden lämnat apporten framför föraren. Så det så! Nu är det bara lite praktik kvar under våren, sen är jag klar!

Ikväll har jag varit och tränat lite lydnad med Jezz. Det kändes jättebra, hon var jättefokuserad. Jag försökte hålla passen korta, lyckades ganska bra. Det är roligt att se Züe som tränar freestyle, hon har verkligen klarat shejpingutmaningen! De går på samma dagis också, så jag tänkte att Züe kunde lära Jezz några av tricksen medan de är där. Apropå dagis, så har Jezz blivit ställets maskot och har fått vara med alla andra ute i receptionen. Det funkar jättebra så länge personalen går med på att ha henne där. Vi väntar några veckor till och ser vad som händer.

Det blev nästan en veckorapport den här gången. Tiden tar liksom slut när man måste jobba hela dagarna! Jättekul att vara tillbaka på jobbet i alla fall och Filip trivs hos dagmamman även om han är lite ledsen precis när vi lämnar honom. 

6 mars 2008: Utbrytardrottning
Jag trodde att jag hade hittat en bra lösning för att Jezz skulle slippa vara ensam så länge när jag började jobba. Lösningen är ett hunddagis som ligger ganska nära där vi bor, där en träningskompis har sin hund också. Det har aldrig varit några problem att lämna bort Jezz, hon finner sig i nya miljöer och är en ganska kavat liten tös. Men. Andra dagen på dagis lyckades hon hoppa ut ur boxen (högt) och öppna dörren ut i resten av lokalen där de har hundsim, trim mm. Två gånger. Efter andra gången fick hon vara med personalen ute i receptionen. Att hon kan öppna dörrar visste jag sedan tidigare. Vi har numera alltid vår ytterdörr låst. Det är skönt att hon inte ställer till någon oreda om hon nu smiter någon gång, då har hon hållt sig runt huset och njutit av sin nyvunna frihet. Åter till dagis. I går morse när Micke skulle lämna henne, hann han och personalen inte ut ur dagisrummet förrän hon var ute ur boxen. De fick se det live. Nu kan vi ha gissningstävling om hur länge hon kommer att stanna i boxen framöver. Det verkar inte som om hon är rädd eller tycker att det är obehagligt att vara där, det verkar mer som om hon tycker att det är mycket roligare att vara ute med de andra. Dagis kanske inte funkar så bra, det beror ju lite på vad personalen tycker. Vi får ge det några dagar och se hur det går. 

Om det är någon som har en bra idé på lösning, får ni gärna höra av er. Antingen om ni vet någon som skulle vilja ta ut Jezz på en promenad mitt på dagen eller någon som kan tänka sig att vara dagmatte mellan ca 8-15. Vi betalar gärna för en bra lösning!

I tisdags lyckades jag med lite draghjälp ta mig ut till klubben och träna lite lydnad. Jezz var pigg och på som vanligt. Efteråt blev det lite fika i klubbstugan med Agneta och Annelie. Trevligt.

3 mars 2008: Kontroll!?!
Jag begriper inte riktigt hur, men det går framåt. Det var sjunde gången i fårhagen och hon gjorde bara en enda tokrusning. Visserligen hade jag lina till hjälp, men den använde jag bara till att dämpa henne i drivningen och se till att hon inte kom någonstans när jag hade sagt att hon skulle lägga sig. Linan används bara som ett stopp, jag kör inte med ryck och "kast med liten bordercollie". Idag tränade vi drivning, så jag hade Jezz mellan mig och fåren. Hon hade ett riktigt fint fokus och en helt annan känsla för djuren mot vad jag har sett henne ha tidigare. När hon hade drivit fåren dit hon skulle, stannade hon självmant på lagom avstånd. Det har hon verkligen inte gjort förut!! Linan behövdes inte så mycket utan kunde ofta löpa fritt, Jezz försökte inte göra några rusningar ändå. 

Det är verkligen kul att se hur mycket hon själv har lärt sig på de här få gångerna. Trots att jag inte har någon som helst koll i fårhagen, så lär sig Jezz något varje gång ändå. Peter är kanonbra som instruktör, han är ett stort stöd inne i fårhagen och får oss kursare att känna oss nöjda med dagens prestation. Min koll förbättrades också avsevärt förra gången när Marie och Håkan ställde upp som får och hund i hagen för att visa mig vad JAG ska göra när hund och får rör sig. Nu börjar jag bli sugen på att träna lite mer, så jag hoppas att jag kan få lite tid över och chans att få träna på några får under veckan. Tidigare har jag inte velat träna utan Peter eller någon annan duktig herde vid min sida, men nu känns det som att jag har några övningar jag vågar prova på egen hand. 

Vi har en del praktisk läxa på klickerTRÄNARutbildningen, men jag har som vanligt svårt att göra det jag borde när det finns massa annat kul att göra. Igår tog jag fram en liten pall som Filip har fått för att träna bakdelskontroll med Jezz. Tanken var att hon skulle gå upp på pallen (som är ca 30 cm hög och 15 cm i diameter) och att hon sedan skulle gå runt den med baktassarna. Hon fattade snabbt att hon skulle upp med framtassarna, men sen var hon helt övertygad om att hon skulle upp med baktassarna också. Trots att hon inte fick förstärkning för det fortsatte hon att prova. Och lyckades! Tänk er hur det ser ut - det är en riktig balansakt! Och hon fick nog förstärkning i glada skratt från matte, det gick liksom inte att låta bli. Det får bli nytt försök en annan dag.

24 februari 2008: Utehelg
Ibland känns det som om det går runt. När Jezz blev frisk, blev Filip sjuk. Filip smittade mig, så efter vallningskursen i måndags låg jag däckad i flera dagar. Micke har klarat sig. Tur att det är någon hemma som kan sköta ruljansen! Filip får nu snabbinskolning hos dagmamman och det verkar funka jättebra. Han är glad när jag lämnar honom och han är glad när jag kommer. Enligt dagmamman är han glad däremellan också och tycker att de andra barnen är jättespännande. 
I fredags kom Maria med sina kelpiesar Beppe och Thyndra hit och hälsade på. Jättekul att ses, det blir inte så ofta när vi inte bor i samma stad längre. Vi hann med både fika och lydnadsträning på klubben.

På lördagen var det dags för praktik på tävlingsledarutbildningen. Vi var ute i skogen och gjorde både en rapportstation och en sökruta. Våra engagerade lärare hade med sig korv som vi grillade. Härligt!


Anitha, Annelie och Gunnar diskuterar


Anitha mäter ut hur långt 50 meter är


Jezz och Yack är kompisar


Annelie och vår ena lärare Sten


Jezz fick prova lite på rapportstationen

Christer grillar den efterlängtade korven
Idag, söndag, var det dags för sök. Det blev Agneta med Razzel, Marie med Lexus, Kjell med Luna, Annelie med Yack och Jezz och jag som tränade i en ruta ganska nära stan. Det blåste ganska mycket, så vi trodde att det skulle gå ganska lätt. Så lätt var det tydligen inte, för alla hundarna fick jobba hårt och var rejält trötta efteråt. Kul att alla jobbade på så bra!

Det var femte gången Jezz tränade sök och vi tog vinden till hjälp och närmade oss de väl dolda figgarna tills jag var helt säker på att Jezz hade dem i näsan. Då vände jag om en liten bit, men skickade ganska snart på en hittaövning. Nästa gång ska jag försöka ta mig längre ner mot stigen innan jag skickar, men nu var det flera veckor sedan vi tränade sist och jag ville att hon skulle klara övningarna. Då fick det hellre bli lite för lätt än lite för svårt. Hon tyckte det var kul och hade bra drag till figgarna. Trött var hon efteråt också, så det kanske inte var så lätt i alla fall! Tack alla för en härlig dag i skogen. Fikat är alltid lika trevligt det också!

18 februari 2008: Vallade får eller liggande hund?
Idag har vi varit på vallningskursen igen. Det var första gången på tre veckor, så det skulle bli spännande att se om Jezz kom ihåg hur man gjorde. Det gjorde hon. Eller rättare sagt, hon hade full koll på vilka som var får. Matte och andra tvåfotingar är inte lika viktiga i hennes värld när fåren är närvarande. Trots att hon kändes mer sansad än någon gång tidigare, så la vi den mesta tiden på att träna på "lägg dig" i fårhagen. Jämfört med de första gångerna är det milsvid skillnad, nu lägger hon sig i alla fall om jag står framför henne. Och ligger kvar. Nu gick jag till fåren, bad henne komma närmare (utan att börja jaga) för att lägga henne efter några meter igen. Det ville hon inte! Fåren vi vallar på är ganska lättrörliga och börjar lätt springa om hunden kommer för nära och när fåren börjar springa, börjar Jezz jaga = inte bra. Jag tror att jag är mer envis än vad hon är och så småningom började Jezz röra sig bättre och lyssna något bättre. Det ska bli intressant på nästa vallningspass att se om dagens träning har gett något resultat. 

Under dagen har jag också hunnit smälta lite av allt det vi fick lära oss i helgen. Det är många poletter som har trillat ned hos mig och då blir det så mycket roligare att träna. Jag har läst mycket om klickerträning och operant inlärning det sista, men det är alltid svårt när man ska omsätta teoretiska kunskaper i praktisk handling. Jag har fått lite hjälp på vägen av Anna Simonsson och andra som också klickertränar, men nu blev det verkligen tillfälle att reda ut begreppen och både prova själv och se andra träna. Jag har nog aldrig varit på en kurs där kursdeltagarna själva har en så hög kunskaps- och erfarenhetsnivå när det gäller hundträning. Det var verkligt givande att ha den praktiska träningen i små grupper, eftersom alla var både engagerade och kunniga. Kul!

Nästa onsdag börjar jag jobba igen. Det kommer att bli en stor omställning för både mig, Filip och Jezz. Inskolningen hos dagmamman började vi med i förra veckan, men eftersom Filip blev förkyld med feber blev det inte så många dagar. Nu får vi vänta tills han blir frisk, så får vi fortsätta inskolningen sedan. Jag tror inte att det kommer att bli några problem, det brukar inte vara några problem med nya miljöer eller med nya människor och han är alltid glad i mat. Dagmamma Susanne är trevlig och erfaren och kommer helt säkert att ta bra hand om honom. Jezz ska också börja på dagis. Det känns bättre att lämna henne där än att låta henne vara ensam hemma. En träningskompis har sin hund på samma dagis och hon tycker att det fungerar jättebra. Någon dag ska jag åka dit och skola in henne också, så hon i alla fall har sett stället innan jag lämnar henne där. Har svårt att tro att det blir några problem heller. Lilla Jezz är en trevlig liten tös som går bra ihop med de flesta.

17 februari 2008: Nystart
Äntligen är Jezz bra igen. Jag var riktigt orolig för att hon inte skulle hinna bli bra till helgen, eftersom det var första helgen på den 1-åriga klickerTRÄNARutbildning vi ska gå i år. Vi skulle ha med oss stora mängder godis i små bitar, så för att vara så snäll som möjligt mot magen kokade jag ett helt kilo kycklingfiléer och skar smått. 

I fredags eftermiddag kom Jenny och Camilla från Halmstad med sina hundar Mimmi och Imma. Imma är från samma kennel som Jezz, men de är inte alls släkt. Efter att de hade installerat sig åkte vi till ett ridhus utanför Bålsta och började med ett teoripass och lite presentation på fredagskvällen. Vi är 12 tjejer i olika åldrar som alla har hållit på med klickerträning ett tag. Vissa har gjort det mycket, andra är ganska nya på det. Instruktörer är Anna Simonsson som driver Canis avdelning Västerås och Maria Yttermyr som driver avdelning Uppland. Temat för helgen var Grundfärdigheter.

Teorin började med hur man kan påverka beteende och definition av olika begrepp, Exempelvis positiv och negativ förstärkning (ganska intuitivt), positivt och negativt straff (det är nu man börjar bli förvirrad) och utsläckning. Som klickertränare jobbar man bara med positiv förstärkning, negativt straff och utsläckning. Vi funderade också kring beteendeanalys och vad olika konsekvenser på beteenden får för effekter vid nästa tillfälle när samma stimuli finns. Vidare teori handlade om 
*fyra förutsättningar för effektiv klickerträning, 
*inlärningsvägen, 
*timing, kriterier och förstärkning
*belöningskvalitet
*inlärningstekniker
*grundfärdighetsträning
*flyt

Mycket av det som gicks igenom känns självklart och intuitivt, men behöver ändå sägas för att bygga upp teorierna kring klickerträning/operant inlärning. Jättekul att diskutera hundträning på en mer teoretisk nivå ibland också!

På lördagen och söndagen varvades teori och praktik. De praktiska övningarna gjorde vi i grupper om tre, där två fick ge feed-back på det den tredje gjorde. Grupperna varierades, så de flesta hann lära känna varandra lite grann. Jättetrevligt och jättebra. Nu är vi superpeppade på att träna!! Det har också varit jätteroligt att ha Jenny och Camilla här. Jenny, som jag lärde känna när jag skaffade Lukas nere i Göteborg, är det alltid lika roligt att träffa och Camilla, som jag inte har träffat så mycket tidigare, är också en rolig och trevlig bekantskap. Kul att vi gör detta ihop!

6 februari 2008: Det är dyrt...
Ja, det kostar att leva. Igår hade vi gammelbilen på service. Lite smått och gott plockade till och notan landade på drygt 6000 kronor och ett medskick att vi egentligen skulle behöva byta både kamrem, servorem och ena framlyktan. Som tur är pajar inte motorn på golfen om kamremmen skulle gå av när man är ute och kör, som den kan göra på andra bilar. Fast det kan vara illa nog att bli stående på fel ställe. Dessutom har Jezz haft diarré i en vecka och har varit allmänt hängig, inte ätit och helt enkelt inte varit sig själv. Jag pratade med vetrinären i slutet på förra veckan, men då bestämde vi att hon skulle få några dagar till på sig att friskna till. När hon fortfarande var dålig efter en vecka började jag bli lite orolig och pratade med vetrinären igen. En vanlig magåkomma brukar ju gå över på några dagar. Det kunde ju vara något annat - någon inflammation eller något föremål som kommit ner i magen men inte kommit ut. 5 timmar och 4000 kronor senare visste jag säkert att hon bara hade en ovanligt jobbig magsjuka. Fortsatt diet så ska det nog bli bra på någon vecka till. Vetrinärerna hade utbildning runt ultraljudsmaskinen när Jezz låg där på rygg, eftersom hon var så bra att titta på. Hon fann sig i det och pussade lite på mig. På Strömsholms djursjukhus får man alltid trevligt bemötande och proffsig hjälp. Skönt att ha det så lättillgängligt!

Tack vare detta har det inte blivit så mycket tränat den senaste veckan. Vi har kört lite lydnad på promenaderna. Hon tycker ju att det är kul, men är förstås trött när hon inte får behålla någon mat. Nu ska hon få helt ledigt från träning i några dagar så hon får pigga på sig först! Som tur var blev vallningskursen inställd i måndags för fårens skull. Att låta fåren springa på isgata bara för att träna hundarna känns inte helt schysst, så vi får åka upp till Skinnskatteberg nästa vecka istället. Under tiden fortsätter vi att renovera hemma. Det går framåt, men det ska bli otroligt skönt när det är klart. Tack snälla farmor, farfar, mormor och morfar för att ni hjälper till att ta hand om Filip under tiden.

28 januari 2008: Fjärde gången gillt?
Ja, då har vi varit och träffat fåren igen. Idag ramlade faktiskt någon polett ned. Hos mig i alla fall. Tack vare det tror jag att någon polett ramlade ned hos Jezz också. Det är lättare att vara tydlig och lyckas med timing när man vet vad man håller på med. Jag tänker inte skryta med att jag fattar speciellt mycket när det gäller vallning, men dagens pass som mestadels handlade om flankering kändes betydligt bättre än något av de tidigare vi har haft. Jag måste fortfarande vara noga med hennes attityd mot fåren och förklara mer än en gång att "ligg" betyder ligg även i fårhagen. Men det känns som om hon har börjat fatta lite och när hon får stopp på för tajt flankering några gånger, så tar hon en vidare sväng som jag släpper henne på. Peter försöker få oss att bli tydliga med vad som är rätt och fel genom att hindra hunden från att göra fel och låta den gå så fort den gör rätt och har rätt attityd. Lätt för honom att avgöra det! Men jag tycker att tanken är bra, även om jag tycker att det är oerhört svårt att ha bra timing eftersom jag fortfarande inte har målbilden riktigt klar för mig. Nästa gång ska vi vara uppe hos Peter i Skinnskatteberg, så då får vi prova på hans får. Ser fram emot det!
27 januari 2008: Sök 3
Idag var det dags för sök igen. Vi var fem stycken som skulle köra idag och Jezz var först ut. Efter förra gången tänkte jag att jag inte skulle gå för fort fram den här gången. Jezz är så "pigg och på" på allting, så det är ibland lätt att öka svårighetsgraden fort för att se om det funkar. Men hon är bara 8½ månad, så jag har ju faktiskt inte bråttom! Ville träna markering med lösrulle och påvis, samtidigt som jag ville få henne att göra framslag. Första skicket var lite rörigt, hon var helt fokuserad åt fel håll. Så småningom hörde hon när figgen bröt en kvist ute i skogen och stack iväg. Sen ropade jag på henne lite för tidigt, så hon kom springande utan rulle. Skickade om igen för att få det rätt. Då gick det bra. Tredje skicket vände hon upp direkt mot figgen när hon hade kommit med rullen och ville ut på påvis, fjärde likaså. Hon har alltså förstått "visa-leken", men behöver lite hjälp från figgen för att ta rullen. Överlag tycker jag att det gick bra, hon springer med fart och glädje och efter sista figgen tittade hon ut i skogen för att se om där fanns någon mer. Tack Agneta, Annelie, Towa och Marie för bra träning och en trevlig dag i skogen!

När jag kom hem fortsatte Micke och jag med vårt senaste projekt som vi drog igång i fredags. Omtapetsering i hallen och vardagsrummet, inklusive målning av tak, fönsterfoder och byte av dörrfoder. Eftersom Micke var pappaledig i somras har han lite semester kvar att ta ut, så vi passar på nu innan jag börjar jobba. Så nu är det kaos hemma igen. 

Eftersom jag tycker att det är roligt att ha mycket att göra, går jag dessutom en tävlingsledarutbildning i klubbens regi. Igår hade vi heldag med banbygge av brukslydnaden och praktisk träning med att gå efter kompassriktning. Alltså stega 250 meter i 198 grader, byta riktning till 250 grader i 40 meter osv. Vår lärare hade gjort en 2 km lång bana som vi fick gå ut och testa på. Vi hade karta med oss också så vi kunde se var vi hamnade. Nu vet jag att jag går 68 dubbelsteg på 100 meter på plan mark och att det faktiskt blir ungefär lika många i terrängen. Jag trodde att jag skulle ta fler steg när jag kom ut i skog och mark, men där hade jag fel!  

22 januari 2008: Zzzzzzzzzz
Mina träningskamrater är inte riktigt kloka. De är ute och spårar före jobbet och det värsta av allt är att de lurar med mig ut!! Alla som känner mig vet ju att morgontrött är ett understatement. I morse fick jag till och med väcka Filip för att hinna träffa Agneta och Annelie vid spårskogen klockan åtta. De skulle ju till jobbet efteråt, så det blev ganska effektiv träning där Agneta la ett motivationsspår till Razzel, Annelie ett spår med spetsvinklar till Yack och jag några spårupptag med en fortsättning på sista till Jezz. Nu har hon börjat varva upp i spårupptagen igen och är alldeles för ofokuserad för att jag ska vara nöjd. Motivationen är det inget fel på och att följa spåret gick bra, men hon är alldeles för upptrissad när hon vet vad som är på gång. Ska fundera på vad jag ska göra åt det. Jag vill få henne att förstå att man måste vara koncentrerad när man ska hitta och riktningsbestämma spår.

Jezz trodde väl att det var julafton, för på kvällen åkte vi till inomhusträningen och körde lydnad också. Idag gick hon jättebra, jag var såå nöjd med henne! Tränade stadga på sitt, fritt följ, backa, ingång, håll fast och hopp. De gånger hon är såhär fokuserad är det lätt att glömma att hon ännu är ung. Försöker ändå ha en lagom kravnivå och inte köra för långa pass med henne. På inomhusträningen är fikat lika viktigt som träningen och det är ett härligt gäng att både träna och fika tillsammans med.

21 januari 2008: Får får får
Vi har varit och träffat fåren igen. Jezz är trött, jag är mer frustrerad och fundersam än någonsin. Idag släppte Peter in Jezz i stora fårhagen med massa får (typ 10). Partypinglan började jaga på en gång och HUR ska man få kontroll över en galen hund som jagar får på en äng stor som en fotbollsplan??? Jag hinner i alla fall inte springa ikapp och berätta för henne att hon gör på fel sätt. Vill inte ens berätta att hon gör fel, jag vill lägga upp träningen så att jag kan berätta vad som är RÄTT. Går inte det? Peter var med och styrde upp det hela, så det var säkert inte så farligt som jag tyckte att det kändes. Fast jag förstår inte riktigt nyttan med övningen. Peter är snäll, han avslutar alltid med att säga att det gick bra och att man ska vara nöjd, men efter den här stunden i fårhagen var jag mycket frustrerad och nära gränsen till arg. En lärdom för mig var förstås att det är svårare att hantera en otränad hund i en stor hage än i en liten, fast det förstod jag nog ändå. Andra vändan körde vi i den lilla hagen där det finns belysning. Där gick det bättre och hon var lättare att kontrollera. Nu har hon fattat att ligg betyder ligg även i fårhagen. I alla fall om hon är kontaktbar och jag inte är för långt bort. Det är åtminstone stor skillnad mot första gången för två veckor sedan. I övrigt känns det ungefär som förra veckan, fast hon lyssnar något bättre och jag förstår lite lite mer än jag gjorde tidigare. Att få till timingen i gas och broms känns dock mycket avlägsen. De andra på kursen är mer rutinerade och tröstar mig med att de har gått igenom det också och att det blir bättre, fastän det kan vara svårt att tro ibland. Trevligt gäng och roligt att se när andra hundar tränas också!

En gång är ingen gång, två gånger är en vana. I går träffade Jezz och jag Tekla och Annika i Enköping för andra söndagen i rad för lite lydnadsträning och fika. Det blev ett bra träningspass och trevligt att ses. Enköping ligger inte så långt bort från varken Stockholm eller Västerås och det är väl så de marknadsför sig också: Enköping - Sveriges närmaste stad!

Två bilder på Jezz från en vintrig promenad i december.

19 januari 2008: Sök 2
Idag var vi och tränade sök med Marie, Kjell, Towa och Fredrik. Det var andra gången för Jezz och jag hade bestämt mig för att försöka introducera rullmarkering med lösrulle. Gjorde ett par rullövningar på stigen innan vi drog igång. Första skicket var i motvind. Hon fick en pop-up och hade inga problem att springa direkt ut. Däremot ville hon gärna stanna hos figgen, så Marie fick hjälpa henne lite att springa iväg till mig. Påviset gick bra också. Andra skicket, i medvind, fick hon ett ljud och grejade det. Tredje skicket var i motvind igen och eftersom jag såg att hon vindade in figgen från stigen, så skickade jag henne direkt. Funkade kanon! Det var nu jag borde ha slutat. Fjärde skicket var i ganska oländig terräng och i medvind. Figgen Towa bröt en kvist som hjälp och Jezz drog iväg. Jag sprang framåt för att kunna ta emot henne i framslag, men det som hände var att Jezz tog rullen, sprang tillbaka till stigen, men hittade inte mig! Lite osis, slutade med att hon fick godis av Towa i alla fall. De två sista skicken gick ok. Jezz gjorde jättebra ifrån sig med tanke på att det var andra gången vi tränade sök, men jag kunde ha lagt upp träningen lite bättre! Luna gick dunderbra utan några retningar alls, Lexus gick kanon med flera tomslag och snygga skallmarkeringar och Qaala gjorde många fina tomslag i sträck med bibehållen attityd i söket. En riktigt bra träningsdag i skogen med andra ord. Dessutom var det uppehåll och ingen storm som tidigare utlovats. Lilla Gaza var med också, en ung malletös som är såååå söt!!! 

Söket är verkligen kanonskoj och jag är jätteglad för att jag får vara med i det här trevliga sökgänget! Tack för en trevlig dag i skogen!

18 januari 2008: Tur att man har en tvättmaskin
Klockan 7.45 i morse träffade Jezz, Filip och jag Towa och Annelie med hundar och gav oss ut i skogen för att lägga spår. Det var första gången Filip fick följa med ut i spårskogen sedan han lärde sig att gå, så det var intressant att se hur det funkade. Sammanfattningsvis tror jag att det kommer att gå mycket bättre längre fram i vår när han 1. har lärt sig gå lite bättre, 2. inte behöver ha vantar och annat som är ivägen på sig och 3. vädret och underlaget är lite mysigare Men det gick ändå. Filip tycker det är jätteroligt med nya djur och har ingen som helst respekt för dem - på gott och ont. Så Filip roade sig mest med att titta på hundarna och bada i lerpölarna på vägen. Lite trött blev han också och fick åka vagn med Towa när jag gick Jezz spår. Hon fick ett minisök, tre upptag där det sista fortsatte i ett spår. Det gick bra. Det var till och med så roligt att spåra att hon, när vi gick förbi Ninjas spår, drog iväg på det också och "hörde" inte alls att jag ropade på henne. Hon spårade nog 150 meter innan hon vände tillbaka. Som tur var verkade Ninja inte bry sig så mycket om det när hon gick sen. Jezz var över huvud taget ovanligt okontaktbar och lyssnade inte på varken kom, sitt eller ligg. Klart frustrerande och om lerig väg är en förmildrande omständighet så borde hon inte ha några problem med det ändå! När jag var ute på eftermiddagen på en ordentlig promenad, så bestämde jag mig för att hon skulle få bjuda på lite frivilliga sitt och ligg. Det gick inte heller. Ibland känns det som om hon låser sig och inte kommer på vad jag vill. I de lägena kan hon röra sig mycket, idag försökte hon med många snygga backanden som jag egentligen hade velat förstärka, men det dröjde säkert 10 minuter innan hon bjöd ett sitt. Sen fick vi flyt i det och hon fattade att hon skulle repetera. När vi skulle byta till ligg låste hon sig igen och fortsatte bjuda sitt i säkert 5 minuter innan hon bjöd ett ligg. Sedan lossnade det också. Jag hänger inte riktigt med i svängarna, igår gick det här jättebra, idag var det stora problem. Varför??? Är ändå glad att det lossnade, nu kan jag ta fredagskväll med gott samvete!
17 januari 2008: Saknar dem!
I tisdags var det ett år sedan Lukas gick bort och det är snart ett halvår sedan Kasper fick tassa vidare också. Det har varit tufft att förlora två av sina bästa vänner på så kort tid och jag saknar dem båda så ofantligt mycket. Samtidigt är jag glad över den tid jag har fått tillsammans med dem. Jag har många roliga och fina minnen med dem och de har båda - på olika sätt - lärt mig mycket om att träna hund, om hundars olika egenskaper och förutsättningar, om andra människor och om mig själv. På det viset kommer de alltid att finnas kvar. 

Jezz har tagit vid och har, med den självklarhet hon gör det mesta, tagit en plats i våra hjärtan. Idag var vi hos Maria Hagström och tog en privatlektion i lydnad tillsammans med Annika och Tekla. Nyttigt och trevligt. Jag blir mycket effektivare i min träning om jag har en bra coach som hjälper mig att hålla mig fokuserad på rätt saker. Idag fick jag ett mycket bättre flyt i hennes sätt att bjuda beteenden när jag felar henne än jag har haft tidigare. Hon har haft lätt att bryta och gå iväg på andra strövtåg om hon inte snabbt har förstått vad jag varit ute efter. Idag fick vi henne att hålla fokus och bjuda nya beteenden tills det blev rätt. Det kändes jättebra! Det var egentligen bara en biprodukt av de moment vi skulle titta på, men var nog den största vinsten av dagens träning. Nu ska jag fortsätta att träna stadga i ligg, sitt och stå med och utan störning, sitt-fot, fritt följ, håll fast, backa. Det blir bra förberedelse inför klickerTRÄNARutbildningen, men jag har lite mer jag ska försöka hinna träna innan den drar igång. Det var också roligt att titta på Teklas träning. De höll mest på med fjärren och rutan och Annika fick lite bra tips med sig hem också. Nu gäller det bara att träna, så ska vi nog komma ut och tävla båda två under våren. Eller hur Annika! :-)

14 januari 2008: Lydnad, tapeter och får
Om jag var förvirrad efter vallningskursen förra veckan, så känner jag mig mer förbryllad efter kursen idag. Jezz hade tänt ännu mer under veckan som gått och det är ju skoj att hon tycker att det är roligt med får....men.... Jezz sprang runt fåren - ibland var det rätt, ibland var det fel. Jezz närmade sig fåren - ibland var det rätt, ibland var det fel. Jag befann mig alltid på fel plats. Stod jag framför fåren, så var det rätt ibland och fel ibland. Stod jag bakom fåren, så var det rätt ibland och fel ibland. Idag hade jag svårt att hitta systematiken i det hela och vet faktiskt inte ens riktigt vad det var för målbild jag borde ha haft. Klart frustrerande! Vår oerhört tålmodige, lugne och duktiga instruktör Peter berömde mig ibland, men jag förstod inte alltid varför han gjorde det heller. Timing är viktigt - som i all hundträning - men känns jättesvår att hitta. Vi fortsatte i alla fall att jobba med hennes attityd gentemot fåren. Hon jagade dem inte lika mycket idag, men pressade dem lite för hårt. Idag gav jag mig den på att hon skulle lägga sig på mitt kommando. Första gången fick jag nog vänta i fem minuter innan hon gav upp och la sig. Då fick hon fortsätta valla. Eftersom jag i min vanliga träning jobbar med operant inlärning och belöningsbaserad träning, så har jag inga "verktyg" att ta till om jag vill "tvinga" henne till ligg (vilket för övrigt går emot mina principer). Peter fick hålla sig till tåls medan vi väntade och när hon väl hade lagt sig första gången gick hon med på att lägga sig några gånger till medan vi tränade. Vi tränade också på att hon skulle springa runt fåren och driva dem mot mig medan jag backade. Ingen aning vad det kallas på vallningsspråk. Roligt är det i alla fall!

Igår fick vi proffhjälp med att välja tapeter till vardagsrummet och hallen. Vi mötte Nilla på Runes färger och gick igenom större delen av deras sortiment för att hitta en snygg fondtapet och en neutral tapet som passade ihop till vardagsrummet. Det är svårt att välja, för det finns så himla mycket snygga och häftiga tapeter! Efteråt fick vi lunch hemma hos dem och Jezz fick leka med barnen i trädgården. Tack Nilla för hjälpen!

På kvällen åkte Jezz och jag till Enköping och tränade lydnad med Annika och Tekla. Smidigt att kunna träffas på halva vägen! Jag körde på med stadgaträning, ingångar och fot. Försöker också sätta namn på stå och sitt-fot. 

12 januari 2008: Det regnar
Idag har vi varit och kört sök med ett gäng på klubben. Det var första gången vi var med, men jag har nästan glömt hur roligt det är! Trots att det regnade nästan konstant i 4½ timme. När vi avslutade med lite fika var det i alla fall uppehåll.... De flesta hundar var med när vi vallade rutan, så Jezz fick fullt upp med att hälsa på inte mindre än sju nya hundar på en gång. Hon har visat sig vara väldigt bra på sociala kontakter och det var inga problem den här gången heller. Det var sex hundar som skulle träna och eftersom Jezz löper, så körde hon sist. Hundarna har kommit olika långt, men alla som var med tränar för att tävla och det blev nog en bra träning för alla. 

Jezz fick först göra några hittaövningar. Annelie gömde sig 30-40 meter in bakom en sten på första och fick göra ett par uppdyk innan Jezz såg henne. Hon stack iväg, morsk som tusan till en början, men kom på att det nog var lite läskigt när hon hade sprungit en bit. Jag skickade om henne igen och hon drog iväg med några skall och raggen rest. Den här gången blev hon också lite osäker, men nyfikenheten tog överhanden och hon tog sig ända fram. Annelie jobbade bra och kampade ordentligt med henne när jag kom fram. Nästa skick var på Agneta. Nu sprang hon på första skicket med lite hjälp från Agneta de sista metrarna. Tredje skicket var på Kjell. Nu sprang hon ända fram på långt avstånd och genom riktigt blöt terräng. Fjärde skicket var på Agneta igen och nu visste Jezz vad hon skulle göra och sprang fram med bra självförtroende. Hon fick hjälp med dykupp och/eller ljud på alla, men det viktiga idag var att hon skulle våga sig ut till figgarna på egen hand. Och det gjorde hon ju! Efteråt tränade vi lite lösrulle på stigen. Någon fick gå iväg med rullen en bit och Jezz fick springa och hämta den. Bra att träna på stigen först, innan jag lägger på markering i skicken.

Jättekul var det i alla fall...trots regnet... Tack alla för en bra träningsdag!

9 januari 2008: Vi är på gång
Nu är vi på gång. Motivationen är på topp och träningen går framåt. Jag har en och en halv månad på mig innan det är dags att börja jobba igen, så det gäller att passa på! Sedan blir det inte lika lätt att hitta tid till all hundträning jag vill hinna med. Med planering och en förstående man ska vi nog kunna hålla igång en del ändå. Micke får lite egentid han också för träning, fotbolls-TV eller vad han nu prioriterar.

Den senaste tiden har vi tränat mycket stadga. Nu när jag håller på att konvertera till klickerträning, har mycket fokus blivit på att shejpa fram beteenden och stadgan har kommit lite i andra hand. Det håller inte i längden, för det hjälper ju inte att hon lägger sig jättefort om hon studsar upp lika fort igen. Träningen har hjälpt en del, så nu kan hon hålla positioner en stund både under passivitet och med viss störning. Jag har också väntat med att lägga på kommandon och försökt få henne att förstå att hon ska bjuda beteenden spontant och förstå de regler som är förknippade med klickerträning genom att bli sk repetitionsklok och felklok. Det har medfört att hon kan många beteenden, men jag har inte kommando på mer än sitt och ligg. Jag tycker nog att det finns vissa fördelar med att ha namn på beteendena, så det ska prioriteras i träningen snart. Nu är det bara drygt en månad innan klickerTRÄNARutbildningen drar igång och jag borde träna på lite mer grundfärdigheter innan dess också. Vi får se hur mycket jag hinner, det känns ändå som att stadgeträningen just nu är viktigare att få riktigt bra som grund för kommande träning.

Igår var vi på inomhusträningen och körde mest liggträning, både under rörelse och stilla. Lite stå,  fot och ingångar blev det också. Störningsträningen är jättebra, för lokalen är ganska smal och det flyger både bollar, apportbockar och hundar precis förbi oss när vi tränar. Jezz var jätteduktig, men ville inte sluta träna när jag tyckte att det var dags att fika.

7 januari 2008: Fyra får, en galen hund och en förvirrad förare
Idag har vi varit på nybörjarkursen i vallning för första gången. Jättespännande att ge sig in på något jag inte kan någonting om alls! Det är Peter Nilsson från Skinnskatteberg som håller en kurs strax utanför Västerås. Jezz hade tänt till ordentligt sedan hon träffade fåren sist och visade sidor som jag nog har anat fanns där, men som inte har märkts så mycket tidigare. Hon är en tuff liten dam med mycket egen vilja, har gott självförtroende gentemot fåren och kan det hela mycket bättre än mig. I alla fall enligt egen uppfattning.

Vi jobbade mest med hennes attityd mot fåren. Det var alltså absolut förbjudet att jaga dem, även om Jezz tyckte att det var frestande när fåren började springa. När hon inte fick jaga, fattade hon fort att det var bra när hon gick in i vallning istället. Kommandot "ligg", som i vanliga fall inte är några större problem, kände hon dock inte igen alls. Nu har jag en vecka på mig att träna på det med större störningar än tidigare, så får vi se om hon tänker lyssna på det nästa måndag när vi är hos fåren igen. Annars får jag låna några får i en fålla och träna ligg utanför. Det ska nog gå bra på ett eller annat sätt. Vi körde två pass på totalt 30 minuter och det räckte för att få henne att bli rejält trött idag.

De andra på kursen är 4 bordercollies och en aussie. Tyvärr hann jag inte stanna och titta på alla hundarna idag, men nästa måndag ska jag se till att jag inte måste skynda hem och lägga Filip. Alla är i ungefär samma ålder. Det var jättekul att se hur hundarna "vet" vad de ska göra och se de stora framstegen som kom på den korta tid som vi höll på idag!